Det Nya Livet 4.00

Jaha. Så har man kört det första "riktiga" morgonpasset. Från och med i dag och hela februari ut så kommer jag att börja 04.00 måndag till torsdag. Det betyder att allt socialt liv går från "aktivt" till ett "så kallat" socialt liv. Och att jag numer sorterar in under rubriken "Hej och välkommen till det som vi kallar 'du kan inte avsluta en mening för att du vet inte ens hur du startade den'". Vid min sida har jag min käre kollega Daniel som håller min hand och skolar in mig i proddar-rollen.
Han har kört morgon under hela januari, så han börjar bli rätt sliten. Idag fick jag ett mail från honom med en dröm som han haft under eftermiddagen. Så, nu vet jag vad jag har att se fram mot:

----------

Hej kära kollegor

Vill gärna att ni tyder en dröm jag just vaknade upp från. (ca 14.45)

Den börjar då jag och min kollega, vi kan kalla honom Olle, är på väg hem från jobbet efter att ha jobbat morgon. På hemåt föreslår min kollega att vi ska svänga förbi ett ställe som heter Rockstar, för att ta nåt o käka. Jag trodde det va ett lite skabbigare rockinfluerat hak som serverade typ husmanskost och följer glatt med, men icke. Vi hamnar hemma i en sekelskiftesvilla någonstans mellan mitt jobb och mitt hem. Värdinna är en äldre dam och på plats i två fåtöljer finns även en filmregissör och Ola Salo. Ola Salo ska vara berättarröst/reporter i en dokumentärfilm om kvinnan. Filmen är typ den femte i en serie om kvinna och Ola Salo är med i samtliga. Efter att ha beundrat fodralen till de tidigare episoderna i serien går jag fram och hälsar på Ola Salo där han halvligger i en fåtölj. Han tar mina händer och håller dom som om han försökte spå mig men blundar. Helt plötsligt vaknar jag upp och min kollega säger att det har gått 50 minuter. Men istället för att ha blivit hungrigare av väntan ger han sig av på jakt efter ett ishockeyspel medan Ola Salo jagar efter honom och försöker övertyga honom om att dom ska spela nintendo 8-bits istället. Han är skeptisk.

När de har försvunnit upptäcker jag att jag e lite yr och helt plötsligt tappar jag helt förmågan att avgöra vad som är upp eller ner. Det känns som om jag går försöker gå på väggen och sedan taket. Aha! Ola Salo har förhäxat mig med häxkonster….eller bara gett mig hallucinogena svampar som satt sig bra. Jag blir lite paranoid och försöker dra mig ner från taket där jag nu verkar ha hamnat uppochned dessutom. Av Ola och kollegan syns inget spår. Jag somnar in. (Har kortat ner den här delen av drömmen som kändes som ett sjukt långt försök att dra mig på rätt köl och förstå vad som var upp och ner och hur jag skulle kunna gå ut ur ett rum).

När jag vaknar har en annan kollega, som vi kan kalla Erika, dykt upp iförd en gammal militäruniform och vi går ut till en vild flod där jag övertalas att åka ut på en gigantisk fåtölj, samtidigt som en bergssprängare spelar en låt med The Ark, som heter "I hate the chinese" (ännu ej släppt) medan massa asiater står längs floden och hejar på mig. Jag sugs ner i en virvel och slumrar bort.

När jag vaknar till andra gången är jag i min säng, men märker att jag försovit mig till en viktig konferens på jobbet och kastar mig på bussen, en och en halvtimma sen. Eftersom vi ska gå ut sen så tänker jag att det verkar va en bra ide att klippa sig. Så jag börjar raka av mig håret på bussen och stoppar i fickorna på min jacka. Jag hinner knappt halvvägs och ser nu ut som en idiot när bussen stannar utanför jobbet.

Väl framme upptäcker jag att hela byggnaden, som tidigare var en stor grå statlig byggnad för nån variant av kulturarbetare från 40-talet, har omvandlats till ett nymålat gult badhus.

Sen vaknade jag för mitt alarm ringde.

--------

Som sagt. Nu vet jag vad som väntar mig.
Positivt tänkande: Jag har bara 17 tidiga mornar kvar.

Sikta mot stjärnorna

Det är ju lite rörande på nåt sätt. Jag tänker på den här presenten som Leijonkungen gav till Christer Fugelsang i lördags på centralen. Det är alltså stjärnkikaren jag syftar på.
Jag och syrran pratade om det idag. Hur Leijonborg måste ha gått runt och funderat på vad han skulle välja att ge Fuglis i present. Tänkt "nån platta med svensk musik? ... nej ... hmm, lite svensk mat? ... nej ... hmm, nåt med rymden kanske? Ja! Jag vet - en stjärnkikare får det bli!" Så har han säkert tänkt, å sen åkt och valt den finaste stjärnkikare han kunde hitta. Ja, som låg inom budgeten så klart.
Jag och syrran pratade om hur fint det var. Att Leijonborg måste ha varit så nöjd över att ha valt nåt som skulle få Fuglis att för alltid minnas Leijonkungen och den fina presenten han fått. Hur han tänkt att det här kanske var början på den vackra vänskap som han drömt om sen han var på Kennedy Space Center och såg Fuglis lyfta i slutet av förra året.
Så vad blev reaktionen då?
Så här skrev Svenska Dagbladet om det hela i tidningen i helgen:
"På scenen fanns också folkpartiledaren Lars Leijonborg som överlämnade en stjärnkikare till doktorn i partikelfysik, Christer Fuglesang. Han såg kanske inte ut att bli alltför imponerad av kikaren som mest liknade en leksak från Teknikmagasinet."
Stackars Leijonkungen. Det känns som att vad han än gör nu för tiden så blir det bara fel.
Men jag gillar ändå vad Leijonkungen gör - han siktar mot stjärnorna. Å bli inte förvånad om han snart når trädtopparna ...
Till sist vill bara säga så här till Leijonborg: Ge inte upp! Det finns någon där för dig. Bara dig.

Flipp eller flopp

Sitter och lyssnar på Flipp eller Flopp i P3 Populär. Först ut var en hip-hop-låt som hade samplat Carola. Jag skulle säga att den inte blir en hit, utan snarare en så kallad Flopp.

Sen kom The Arks nya singel - and I LOVE!!! Gud! vad jag kommer att dansa till den när jag är lite full och kör gaybonanza hemma i secret danceroom. Flipp. FLIPP!

Sist kom en låt som heter "Party all the time" med Sharam. Personligen tycker jag att den var sådär, men jag kan fatta att den kommer att bli en Flipp i alla fall. Roligast av allt är att den samplat Eddie Murphys gamla "hit" som han gjorde efter Snuten i Hollywood.

Youtube är ju såklart sjukt stabilt när det gäller att hitta allsköns skit. Och självklart fanns videon till Murphys låt. Favoriten är proddaren med porrmusche. Hehe. Wascheguud:

Grattis Erika

Ja det är ju min namnsdag idag och det har jag firat med att fira mig själv i nöjesnyheterna haha och så har jag fått en fin fin present av kollegorna. The Arks nya singel. Den är peppig och skoj att dansa till - det vet jag för jag testade tidigare i kväll i vardagsrummet.

Nu ska jag gå och sova för att orka med ytterligare en dag i paradiset.

Men först en liten present från mig själv till mig själv och andra som kanske ibland slänger ett öga på min blogg. Robbie Williams nya video till She's madonna är ju så fin att man får gåshud. Å låten är väldigt fin tack vare älskade PSB. Sen är det ju lite roligt att det är Stacka Bo som man hör i början - sjukt bra engelskt uttal. OCH så är det väldigt fint att se Alexis Arquette igen. Jag älskar Alexis! Det är min favorit Arquette.
Wascheguud!

Bakis i två dagar suger

Jag fattar inte att jag fortfarande känner mig bakis. Jag som drack så mycket i fredags - hur kan jag fortfarande vara heeelt uttorkad.

Det började med att Kei hade releasefest för sin bok Smuts å jag hade i egenskap av god väninna tagit på mig rollen att fylla gästernas glas med skumpa. Nu blev det ju så att jag framförallt fyllde mitt glas, medan jag gick runt och var spirituell, initierad och intresserad. Kanske lite högljudd och påflugen. Men är man generös skulle man kunna säga att jag var i mitt esse.

Sen åkte jag till Södra Teatern där min klass var för examensfest. Vi har gått ut skolan nu, så as of omgående är jag även på pappret en journalist! I alla fall. När jag kom dit fortsatte jag att dricka. Å dricka öl. Stefan förklarade det som att jag var på en annan nivå än dom andra. Men det sket jag i. Sen klockan tolv tog det slut. Jag tog slut, och åkte t-bana hem. Men innan dess hade jag hunnit vara emo och spelat in ett meddelande på Jenny Hallbergs mobilsvar att "hon kan bli precis det hon vill bara hon bestämmer sig".

Utanför vår Sibylla träffade jag Yves och vi stötte dessutom ihop med våra grannar. Jag sa till Dean att jag var så full för att "today I had my exam". Dean är amerikan och han såg inte så glad ut för min skull. Då korrigerade Uffe mig och sa att jag hade haft min graduation. Just ja, så heter det. Dean såg gladare ut och jag började gapa "Donna Martin graduate" "Donna Martin graduate". Sen gick vi hem. Å jag blev INTE påkörd av en buss som "plötsligt" dök upp på Torsgatan.

För att hantera bakfylleångesten powerpromenerade jag i två timmar igår. Å gjorde andningsövningar.

Idag har jag ätit en fantastisk hotellfrukost med Stefan som fyller år. Det var som på film. Vi var ett härligt gäng som åt frulle i all enkelhet liksom.

Å nu ska jag se på Veronica Mars med Mattias. Det ska bli grymt.

Alltså, nu känns det faktiskt bättre. Jag har lite ont under revbenen på höger sida bara.
Det är där levern sitter.

Trestegsraket

Alltså ... här kommer tre grejjer som jag MÅSTE avhandla innan jag kan se avsnitt tre av Dirt.

Ett. Jag känner att jag just HAVE to kommentera att Göran Persson hade på sig en pingvinslips på sin sista dag på jobbet. Han är så jäkla konstig ... jag vet inte om han tyckte att han var rolig eller vad han fick för infall.
Men i morse på framsidan av dagens DN så går han, skrattandes, med ett par gummistövlar med blommor i ena stövlen i ena näven, och en krycka i den andra (ni vet höften), och så ser man Leijonborg och kd-jeppen som ler och skrattar lite vemodigt i bakgrunden.
Å så har Göran en röd slips med hundra små små pingviner på ... Det känns lite ovärdigt på nåt sätt.
Jag har i alla fall försökt hitta bild på den där slipsen för att visa det körnschtiga ... men så hittade jag den här bilden istället!

Och det blir bättre. För. Det finns en hel hemsida med bara bilder och listor på alla kändisar som spelat bordtennis! Genialt.

Två. Jag och maken var och åt middag på Dining Club ikväll. Mitt tips är att inte gå dit.
Det var inte så gott och så fick vi vänta sjukt länge på att få beställa. Det var på nivån att jag var på väg att hämta en vattenkanna själv för att vi skulle få nåt i glasen. Men precis då kom servitören - när jag står i baren och greppar efter kannan.
Babianarsle.
Vare sig jag eller stället hämtade oss efter incidenten. Å mina musslor hade grus i sig. Så klart.

Tre. Men när vi kommer ut från restaurangen hittar vi den här bilen utanför. Jag dör så fin.
Min mobil darrade till och hulkade - Mamma!

Berättelsen om en mördare.

Idag var jag och mina kollegor på pressvisning av Tom Tykwers nya film Parfymen Berättelsen om en mördare.
Daniel tyckte att den var dålig. Ju mer han tänkte på den ju sämre blev den. Han eldade upp sig lite utanför bion, och till sist var han skitsned på filmen. Jag gillade den, men om jag gillade filmen för att det var en av mina favoritregissörer som gjort den och att det fanns en massa fina blinkningar till hans första film Spring Lola, ELLER om jag bara tyckte att det var mysigt att gå på bio igen vet jag inte. Men me luvs bio. Jag har knappt vait på bio under det senaste året. Men från och med nu ska jag gå på fett med bio. Särskilt på pressvisningar med kollegorna.

Nu på kvällen har jag och allra käraste syster kollat på senaste avsnitten av Desperate Housewives, OC och Ugly Betty. Fan vilka bra serier det är. Alla tre. Jag älskar TV.

Paniiik

Jag sitter nu och bara bloggar och tittar på andras bloggar och läser andras blogginlägg och jag drar mig för att göra det var VERKLIGEN borde göra. Jag måste skriva. Skriva. Se så, skriv nu. Skriv nu på din bok, du duktiga flicka.
Jag försökte få en kollega att skriva boken åt mig idag. Spökskrivare, fan vad soft. Men han ville inte. Han hade redan skrivit en bok sa han. Det fick räcka.

Känner nån någon tjej som älskar bögar? Som hänger med bögar och som har sin bästis - bögen. Jag behöver storys. Jag är just nu i en fas där jag inte litar på min förmåga och mitt insamlade material. Jag måste ha mer. På lappen bredvid mig på bordet står det bara en sak: Jag behöver porträtt!

Jag behöver porträtt!


ps. jag älskar min lillasyster och jag tycker att det är GRYMT att hon ska läsa franska. Oh la la. Men det stör mig lite att hon snart kommer att kunna mer än mig.
Oui - je sui un person förfärlig.

Ännu en dag i paradiset

Idag åt jag och mina kollegor lunch på ett sjukt skönt ställe på Narvavägen som heter Cassis. Restaurangen har legat där i 53 år. "Grillbar" "Bricklunch" och "Sjuttiotalsinredning" är tre ord som ramar in stället. Men det var gott och vällagat, så dit går jag gärna igen.
Vi åt vegetarisk lasagne, fransk lammgryta och köttbullar med potatismos tillsammans med exkollegan Martin. Jag saknar Martin, även fast jag numer jobbar med bästa gänget. Jag saknar honom hemskt mycket.
Jag ska äta lunch ofta med Martin. Så ofta som jag bara kan.


Frida och Martin på Cassis. Maten var väldigt god. Det ser man på Fridas renslickade tallrik.

Jag hade kvar mat längst för jag åt så sekigt (det betyder långsamt på västerbottniska, i alla fall hette det så när jag gick i fyran). Daniel och Magnus är gulliga i bakgrunden.

Jake Gyllenhaal är very funny

Klipp från ett helt fantastiskt SNL med en helt fantastisk Jake Gyllenhaal. Han är såå gullig. Jag dör.

Bästa gänget

Här kommer fler bilder från spel/middag/vinkvällen.
Herre Gud vad vi är fina!

Den är lite utbränd men ändå fin. Å Sully är med!

Bästa gänget!

Kom igen blixten. Räta till poserna.

Daniel orkar inte mer. Han har sändningsproddat och är lite förvirrad.

Nu är det ingen ordning längre.

Olle ser ut som en jättegullig seriefigur. Daniel håller koll på vinglaset.

Gulliga gulliga djur

Det började med att jag och syrran fundera på varför det inte finns en liten liten älg - så liten att den ryms i ett par handflator. Sen tog Uffe det ett steg längre när han kom på att man ju kan anväda den lilla älgens horn som ryggkliare.

Jag berättade om den här gulliga lilla älgen för mina kollegor ... å då berättade Navid om en dokumentär som han sett på SVT om en ö i typ Polynesien där det för länge sedan fanns små (å så måttade han med händerna typ 40 cm) elefanter! Jag skriver det igen - !!! Å det blir bättre - den kunde leva under vattnet! Sååå gulligt att jag dör.
Navid har lovat att han ska leta rätt på den här dokumentären. Då återkommer jag med bild.

Så länge får vi nöja oss med en bild på en jättegullig bälta (tack Navid!):



Å en bild på en Liger - en hopslagning mellan lejon och tiger. Missa inte stilstudien på Nicholas Cage-kopian och Josefin Crawford lookaliken. Det dom har kommer att sätta prägel på hela 2007. Brallorna kommer att bli årets plagg 2007. Det är dags för body-builder-mode nu.

No time for losers

Vi har haft världens bästa möte/middag/vinkväll! Vi är lika med världens bästa och roligaste kollegor. Vi bestämde att vi skulle ha kul och mysigt på jobbet. Det tycker jag var bra bestämt. Sen drack vi vin, eller vi och vi ... DOM drack vin och jag gjorde inte det för jag ska upp och jobba typ snart. Mange sa att han skulle komma insläntrandes efter lunch med en latte, dra några one-liners och sen säga "ja, men nu är det väl dags att gå hem då". Kvällen slutade med att vi spånade fram lite nya typer av mini-djur. Det skriver jag om imorgon tror jag för nu MÅSTE jag sova för att orka gå upp imorgon.

Å så hade vi spelkväll. Det var vi mot dom. Å vi vann!

Bloggen eller jag har kukat

Ja ... så verkar det som att allt har ställts på ända. Min profil är borta å det är för att jag har börjat dricka kaffe och blivit så jävla hyper av det att jag hann starta en ny blogg mendan jag väntade på att en fil skulle laddas upp på jobbet.
Den vill jag vara anonym på eftersom jag skriver om skvaller på den och det gjorde att allt annat också ändrades tydligen.
Jag styr upp det imorgon. När jag druckit kaffe igen ;)

Hett å bra

Hot diggedi damn! Har precis hört nya singeln till ett av Sveriges största band. Å den var helt sjukt bra. Låter som dom, fast nytt och fräscht ... Inte lika skrikigt längre.
Det är så roligt att jobba här. Helt plötsligt kommer det in en snubbe från Universal och spelar upp ny spännade musik, som är _hemlig_
Först om en vecka får alla veta det vi som sitter i gamla Kent Finell-rummet redan vet.
Jag får gåshud av att vara mig just nu.

PLUS att det just nu ligger två killar under Fridas bord och frågar om dom ska "köra upp" saker. Det är konstigt och Frida är helt röd i ansiktet av att hennes arbetsplats blivit en buskis-scen.

P3 fick smisk

Så här står vi - tillsammans - å vi har det så fint. Senast vi sågs var Lars-Peter mycket fullare än vad han är nu. Nu är han ju nykter. Vi skulle ha ätit lunch tillsammans idag men han och Klara försvann. Men nu är vi tillsammans och det känns så fint.

(Bild kommer när jag laddat in den hemma.)

Inte så fint var det i Aftonbladet igår. Då fick P3 smisk. Mest svarta hip-hopare, Pontus Enhörning och Roll-On i och för sig. Men ändå. Sjukt med smisk.

Här är en gammal bild på mig och Lars-Peter från när vi var på SR-Fest. Det var senast vi sågs ...

På tal om Rome

Rome säsong 2 har ju premiär i USA den 14:e januari ... å på tal om det hittade jag en rolig reklamfilm med Pink, Brittan och Beyonce. Jag kommer inte ihåg att jag sett den förut. Fy för i helvete vad snygga dom är!

Nytt från Brittan?

Alltså, hon är ju kool Brittan. Först lägger hon ut ett långt brev till sina fans på sin hemsida där hon ber om ursäkt för sitt beteende den senaste tiden och så lovar hon att återkomma snart med en ny skiva. SAMTIDIGT går det fett med rykten om att hon inte ska få ge ut sin skiva eftersom den ska - också enligt rykten - ska var pure crap.
Då hoppar hon in i sin cab, å låter några paparazzis "råka" höra / spela in låten vid ett rödljus.
Vad ska man säga? Got to love her!



Här är också hennes nya låt, fint ihopklippt med bilder från high-lightsen från hennes karriär. Britney 4-ever!



Hmm ... det var nog inte samma. Den här låten verkar inte lika bra som den som hon lyssnar på i bilen. Jag hoppas att det blir den i bilen som blir hennes första singel.
Gud vad jag har saknat att får dansa mig svettig till Britney på ett lite öl-halkigt båtgolv till exempel.

Always on my mind

Världens bästa cover. När jag pratade med Stefan idag kom jag på att när vi sjöng den igår - alla tillsammans runt bordet - så var det det finaste som hänt mig på länge. Jag tror att jag sa till Stefan att jag att jag var klar med 2007 nu - att jag tyckte att det bästa redan hade hänt. Men det var nog för att jag var så bakfull att bara delar av min hjärna funkade. Nu känner jag mig mycket bättre.
Men det är fortfarande ett väldigt fint minne. Å det KOMMER att vara ett av mina bästa minnen under året.

Feel free att sjunga med!

Fiesta reyes magos

Fiesta de los reyes magos, eller de tre magiska kungarnas (de tre vise männens) högtid, är den stora julfesthelgen i katolska länder. Det är då barnen får sina presenter och de stora middagarna dukas upp. Sedan vi fått höra talas om traditionen via vänner i Spanien så har vi firat högtiden med att ordna tapasfest där vi lagar mat tillsammans med vänner, dricker sangria och lyssnar på spansk musik. Olé!

I Spanien klär tre män ut sig till de tre vise männen och åker i procession genom städerna och byarna medan de delar ut godsaker till barnen. Det var under trettonhelgen som de tre vise männen kom fram till Betlehem och besökte Jesusbarnet och kom med guld rökelse och myrra. Det är därför barnen får sina presenter under den här helgen. Det känns lite mer genomtänkt på nåt sätt att göra så, jämfört med att vi ger varandra presenter på Jesus födelsedag.
Ja ja. I alla fall. I Spanien är det vääärsta kommersen veckan innan reyes magos. Städerna är pyntade och i köpcentren sitter de tre vise männen på stora tronar och lyssnar på vad barnen vill ha i present. Man bakar kakor och smyckar de stora ekipagen som ska åka i festivaltåget. Dom stora butikskedjorna har reyes magos specialerbjudanden och i mataffärerna bullas det upp inför helgen.
Förra året var jag och Uffe i Alicante och tittade på paraden och upplevde högtiden på plats. Det var helt sjukt kul. Men i år var vi hemma och firade med våra fina vänner.

Vi – jag, Uffe, Jenny, Jonas, Lisa, Niklas, Martin, Josefin, Jocke, Stefan och Chricke – lagade mat, drack cava och myste framför brasan. Det var så idylliskt att jag både fick gåshud och en tår i ögat.
Sen drack vi tequila … hehe … och sjöng allsång till Pet Shop Boys Elviscover ”You were always on my mind”. Jättehögt sjöng vi. Det var fint. Det kändes som att vi delade på något stort. Å jag tänkte mycket på Leijonborg. Han skulle ha trivts här … Jag undrar om Leijonkungen firar de tre kungarnas högtid? Han borde ju göra det. LeijonKUNGEN liksom. Han är säkert kung Melker – det är han med vitt skägg. Han är barnens favorit i Spanien. För han är snällast. Det är logiskt på nåt sätt att Leijonis skulle vara Melchor – han är den som jobbar mest med ungas frågor i Regeringen. Jag ska fan bjuda honom nästa år.

OC läggs ner

Inget mer Sandy eller Seth eller Taylor eller Summer eller Princess Sparcle ... Och Julie Cooper Nicols Cooper Roberts! Inget mer Julie Cooper Nicols Cooper Roberts. Serien dras tydligen med katastrofsiffror i USA. Dom har tappat över 60 procent av sina tittare, så nu lägger dom ner serien. Fin. The end.

Så den 22 februari - det är datumet att skriva in i kalendern. Det är då det sista avsnittet _någonsin_ av serien sänds i USA.

– Finalavsnittet kommer att sätta punkt för den berättelse vi började berätta för fyra år sedan. Det kommer att vara roligt och känslosamt och det blir den final vi alltid velat göra, säger seriens skapare Josh Schwartz i ett uttalande.

Dom första säsongerna av serien hade över 10 miljoner tittare per avsnitt i USA och var under flera år landets mest populära ungdomsserie. Nu har dom fyra. "Ynka" fyra miljoner. Det är ju krejzy att det inte är tillräckligt. Å vad tv-kanalen Fox kommer att ersätta O.C med är än så länge inte klart.

Här är jag på nyårsafton och visst är jag lite - om än bara lite - lik Julie?

Stormtroopers å gåshud igen

Alltså, vi hade en så jääävla kool gäst i programmet i morse. Janne heter han och är en Stormtrooper från Göteborg.
Å nu har han varit i Pasadena i Kalifornien och gått i en ros-parad uppklädd som Stormtrooper.

Allt kommer sig av att George Lucas var inbjuden att vara Grand Marshal (dvs kändisgeneral för paraden) och då ville han ha med lite koola Star Warsfans eftersom Star Wars fyller 30 år i år. Så Geroge Lucas bjöd in (och betalade resa och uppehälle till) 200 fans från en grupp som kallas 501:a brigaden så att de skulle marschera med honom i den traditionella Rosparaden.
Janne gick 9 km, och en miljon människor stog vid sidan av paraden och kollade på. Hardcorefansen som också tagit sig till Pasadena skrek "9th brigade! 9:th brigade!" när dom gick förbi. Jag får gåshud.

Jag vill också tillhöra the Dark Side.

Janne är han längst till vänster. Han fick bära flagga.

Första dagen på jobbet

Idag var det första dagen på nya jobbet. Jag och Frida slet och försökte få ordning. Det försökte vår Populär-kollega med. Allt är rörigt och kaos. Men det ordnar sig. Vi har ju varandra.

Happy new 2007

Vi hade det såå trevligt på nyårsafton. Ett litet sammandrag från vår årslista visar att K-fed är 2006 års loser, flopp OCH katastrof å att CSN är bittrast, att vi är två som *hjärtar* Killers och en som _inte_ gör det. Brittan och Bingo Rimér är årets slynor, Uffe med mustaschen är årets man och Klara är årets kvinna ... En hade den goda smaken att tycka att nyårmiddagen var årets mat och vi var härligt kluvna till årets regeringsskifte.

Själva tolvslaget firade vi på St:Eriksbron där vi såg galna män med vaxade mustascher öppna champagneflaskor med sablar. Å fyrverkerier. Vi såg massor av fyrverkerier. Utom Klara som var rädd och blundade.