torsdag, december 07, 2006

Den där lilla flyttar - och jag gråter

Det känns lite sorgligt och vemodigt att gå hem idag. Att den här dagen skulle komma var ju oundvikligt men ändå … Den där lilla flyttar. Jag har ju vant mig vid att ha henne där när jag kommer hem. Sittandes framför datorn med den där svarta stickade mössan på huvudet och med familjens oomtvistligt dåliga hållning.
Nu blir jag misty. Hur ska det här gå? Det är ju tur att hon bara flyttar till Solna. Men ändå.

Jag är sjukt trött och seg. Man skulle kunna säga mustad. I måndags och tisdags började jag fyra och det har inte riktigt gått ur kroppen än. I tisdags proddade jag för första gången och det gick fint. Å igår blev jag erbjuden jobb. Som reporter och producent. Jag tackade ja, så efter praktiken kommer jag att fortsätta att åka hit varje morgon. Det ska bli väldigt roligt!

Å Kei är så rolig. Hon är så stolt över mig att hon har ringt och sms:at flera gånger. Å jag är stolt över henne! I morse hade hon pressträff för nya boken. Det var förlaget som ordnat. Det var inte bara för henne, utan för alla vårens författare från förlaget. Det gick till så att alla författare fick gå upp på en scen - en i taget - i ungefär sju minuter vardera för att berätta om sina kommande böcker för en samlad journalistkår. Det låter lite som förlagsvärldens speed-dating. Å lite så hade det varit sa hon.

Efter lunch började vi prata om dagis på jobbet. Om man gått eller inte å så. Det visade sig att Ninas mamma också var dagmamma. Precis som min alltså. Camilla hade traumatiska minnen från sin första dag på dagis. Å Martin sa att han hade två neontetror som tog hand om honom under dom två första åren av hans liv. Nemo-filmen är löst baserat på hans liv.

Och så tillbaka till favoritämnet – Leijonkungen:
Min kära kollega Jonas (som ju var med och drog igång hela min fantasivärld kring fp-ledaren) har funderat länge på vilken låt som Leijonborg skulle kunna tänkas sjunga på fp-karaoken. Han tror att det måste vara något med Morrisey. Jonas tror att Lasse ser upp till Morriseys förmåga att hantera ensamheten. Morrisey säger bara fuck you till ensamheten liksom.
När Jonas träffade honom så kände han hur Leijonkungen inte riktigt trivdes med sin situation. Att han inte riktigt ville vara där, liksom.

Jag fick ett mail från Jonas:

Jo, jag kan säga att det här är något av en nyckelfras:
”In my life, Why do I give valuable time, To people who don't care if I live or die?”

Det kändes verkligen som att han inte ville vara där när jag pratade med honom.
Leijonkungen alltså. Det var som att han bara ville sjunka genom golvet. Gå hem och ta på sig sin pyamas (som för övrigt är i flanell), krypa ner under täcket och aldrig komma fram igen.


Men Moz kan trösta...


Läs och begrunda:

HEAVEN KNOWS I'M MISERABLE NOW
Smiths/Morrissey

I was happy in the haze of a drunken hour
But heaven knows I'm miserable now

I was looking for a job, and then I found a job
And heaven knows I'm miserable now

In my life
Why do I give valuable time
To people who don't care if I live or die ?

Two lovers entwined pass me by
And heaven knows I'm miserable now

I was looking for a job, and then I found a job
And heaven knows I'm miserable now

In my life
Oh, why do I give valuable time
To people who don't care if I live or die ?

What she asked of me at the end of the day
Caligula would have blushed

"You've been in the house too long" she said
And I (naturally) fled

In my life
Why do I smile
At people who I'd much rather kick in the eye ?

I was happy in the haze of a drunken hour
But heaven knows I'm miserable now

"You've been in the house too long" she said
And I (naturally) fled

In my life
Why do I give valuable time
To people who don't care if I live or die ?


Det är en rätt dyster men ändå gripande bild vi börjar få över vår minister. Han blir mer och mer människa och mindre och mindre minister. På tal om det hoppas jag att han får vinka i natt. Han är ju nämligen inte bara vår Utbildningsminister, han är även Forskningsminister och kommer i egenskap av detta vara på plats och vinka av Fuglesang.

http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____57404.aspx


Fredrik kom förbi redaktionen under eftermiddagen. Han tror att Leijonkungen skulle sjunga Boten Anna. Fan, det är andra Basshunter-låten. Han trodde också att Leijonkungen har behov av att sjunga av sig om dataskandalen. Leijonborg önskar nog att flera av hans medarbetare blivit bannade hårt av Anna - INNAN allt gick över styr.


Inga kommentarer: