Besöket hos husläkare Wahlberg blev ... intressant. Jag satt med honom inne på hans rum i 25 minuter. Tre av dem pratade vi om vad jag ville - ha ångesttabletter inför flygresan - och under 22 minuter fick jag tips om saker "man bara måste göra i San Francisco". Han tipsade om allt från havsuttrar och Cable cars ("hur stavar man till fish?" (-ermans warf, dit går den bästa cable caren) till hippiestäder och redwood. Hippiestaden gick jag igång på rätt mycket - så dit ska vi definitivt åka.
Annars har värmen tagit oss till fånga. 32 grader var det idag och
jag upptäckte att min kropp inte är skapt för sånt här väder. Jag höll på att smälta bort. Vi åkte till vår favvobadplats på Färingsö (Mörby heter den) för att sola och bada. Jag låg i skuggan och gnällde medan Uffe badade för första gången i år och det svalkade gott. Själv vågade jag inte - tänk om jag skulle bli förkyld. Det går ju inte nu inför resan å allt. Värmeslaget har också gjort att jag tackat ja till allt jobb jag erbjudits. Det innebär att jag jobbar tis, ons, tors, fre, sön. För mig är det lite galet. Uffe trodde att jag bokat upp mig på så många pass för att slippa tänka på resan. Kanske har han rätt. Kanske är det så att han känner mina konstiga sidor av mig bättre än jag själv. Eller så är det kanske så att det inte är bara min kropp som inte tål värmen, kanske är det även så att min hjärna inte klarar hastiga temperaturökningar.Åh, jag känner att den här värmen ger mig lite dåligt tålamod. För varje felstavning jag gör blir jag riktigt RIKTIGT förbannad. Och så jag är så irriterad på Pride SF att jag nästan började grina tidigare idag. Jag har försökt få kontakt med dem i fyra veckor - dom har en mailadress där "man är varmt välkommen att komma med frågor". Jo, helst. Idag när jag till sist fick svar så löd det att jag får veta först i nästa vecka OM jag får ackreditering eller inte. Spännande va? Då börjar ju festivalen! Lätt att planera något med en sån ostrukturerad medieavdelning. Jag är inte imponerad. Men mycket irriterad. Jag har också svårt att få kontakt med någon akademiker i LA eller SF som kan låta sig intervjuas om fag hags. Amerikaner, alltså. Hur svårt kan det vara att slänga iväg ett mail? Jag är som sagt inte imponerad.
Sura hälsningar från sura svettiga irriterade Erika
(Men det var skönt att sura av sig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar