måndag, februari 12, 2007

Så var det måndag igen. Va fan.

Vad fan. Jag hann knappt fatta att det var helg förrän väckaren ringde och klockan var 03:15 och det var dags att gå till jobbet igen.

Mental note: bli inte så full som du blev i fredags, särskilt inte när du jobbar morgon på måndagen. Att bli så full leder bara till ångest, främst en förlamande söndagsångest och en känsla av ”vart tog helgen vägen?”.

Fredagen innehöll följande beståndsdelar:
1. Jag blev bjuden på Jägermeister av två killar från Luleå när jag stod – ensam – i kön till Debaser Slussen för att få _inte_ se Eagles of death Metal. Flaskorna var små men alkoholen värmde gott.
2. Jag kände att jag kom en dansbandsskrudad medelålders man väldigt nära i en toalettkö på Torget. Är inte helt säker på att han kände det samma.
3. Att jag flashade mitt blindtarmsärr för en vakt på Debaser Medis för att jag skulle få komma in på Uffie. Det fick jag inte. Förnedrad.
4. Jag kände att jag kom två killar från Lappland väldigt nära när jag stod i ytterligare en kö. Det berodde på att en av killarna kom från Dorotea – fan, det är ju nästgårds till Åsele. Det tyckte jag var hur stort som helst. Jag sa att det var killar som dom som byggde landet. Det var väldigt pinsamt sagt så här i efterhand.
5. Att jag grät en skvätt när jag tänkte på att jag inte fick se Eagles of Death Metal och att Annika fattades mig. Eller så grät jag för att jag tänkte på att hon är så liten och gullig min lillasyster.
6. Jag fredsmäklade och gjorde så att en snubbe från Latinamerika inte fick spö av två vakter på Kvarnen. Dom ropade ”nu klipper vi honom” till varandra när dom sprang förbi mig. Jag ropade ”sluta” flera gånger väldigt högt. Då slutade dom. Killen från Latinamerika gav mig en kram.
7. Jag rev upp känslostormar när jag gjorde liknelser mellan Henrik och Seth Coen och Klara och Summer Roberts. Henrik och Klara var dom som jag var ute med hela den här kvällen. Henrik är förtjust i Klara och sa till mig att han var beredd att vänta för att få hennes kärlek. Hans historia grep mig, så jag gjorde en massa OC-referenser som slutade med att han stormade ut från Kvarnen. Sen skickade han ett sms till Klara där han sa – väldigt dramatiskt – att han inte ville se henne som ”bara en vän” och att han inte ville se henne igen. ”Aldrig mer” tror jag att de exakta orden var. Allt var mitt fel.
8. Jag åkte hem med ett taxibolag som jag var helt säker på var Taxi Kurir. Det var det inte. Nacos Taxi står det på mitt kvitto.
9. Jag blev bråksjuk när jag kom hem och bråkade så mycket på min stackars man att jag fick sova på soffan. Story of my life.

Resten av helgen hade jag ångest och försökte rätta till allt som hamnat lite snett.
Jag kämpar än.

FÖRE:


EFTER:

2 kommentarer:

VISION sa...

haha det är lugnt med mig, du kan ju göra i princip vad som helst. ex om du skulle råka, idunno... ponera att du skulle råka skita ner dig på stan. inte skulle jag älska dig mindre för det, kanske ännu mer!!! Dvs, vad gör det om hundra år he e ju lugnt ändå.

Anonym sa...

Jag vill ha den där fina bilden med liljorna!

Du var bara rar och rolig hela kvällen. Ett stort socialt geni, minst sagt.