Sexy back

Fy fan. Så långt från sexy man kan komma. Jag är svettig. Svettig och helt sjukt trött efter att ha börjat jobba igen. Morgon. Klockan 03.45 ringer larmet. Halv fem har jag plockat upp tidingarna och sitter med en kopp kaffe och väntar på att datorn ska dra igång medan jag tittar ut över Gärdet. Då är det ganska fint. Men nu ... eftermiddagarna är hemska. Jag bara väntar på att få gå och lägga mig. Jag längtar.

Pride belev för övrigt en väldigt bra sådan. Jag hann med det mesta - champagne, Ru Paul, dansa och se kompisar på scen och i boktält. Jag hånglade ingenting men blev cruisad av två asfräscha tjejer. Jag var lite berusad så jag fattade inte det. Men ändå! Jag känner mig sedd och snygg. Jag träffade nästan alla som jag ville träffa, och några till. Nya vänskapsband har knutits och det känns fint.

Jag känner mig dock lite besviken på att min formuleringsbelägrade hjärna hade ett sånt stadigt grepp om firandet i år. Hela tiden gick jag runt och funderade på vad saker betydde och hur jag kunde använda något av Pride i slutorden. Det gjorde mig lite ofokuserad på att ha kul. Bara kul. Men en väldigt flott och bra grej som hände var att Jocke lovade att han ska läsa och _tycka_ om min bok. Inte "tycka om" utan ha åsikter om den alltså. Oj, nu fick jag fjärilar i magen.

Okej. Nu ska jag åka och bada innan jag dör av svettma.

Pride 2007

Om Pride ska fortsätta på det det här viset så kommer jag att ha den seeemsta Pride ever. Dag ett: Miss Li var inställt. Dag två: Kön till Bögjävlarbalen var för lång. Dag tre: Första parkdagen (igår) mådde jag illa och gick hem klockan halv sju.

Vi får väl se vad som händer ikväll.

Listen up!

Älskar den här låten och den här videon:

Hjärnan är tillfångatagen

Igår insåg jag att mitt liv har tagits över av mitt skrivande. Min hjärna i tillfångatagen i det eviga formulerandets järngrepp. Låt mig ge några exempel:

Jag testar mina nya Face blotting tissues från Sephora. De funkar bra. Jag tänker: "De nyinköpta Face blottning tissues från Sephoras fungerande överraskande bra. Jag tror att face blotting tissues kan vara det nya rosa".

Jag blir bjuden på bio av mina fina vänner Dulle och Rodde. Vi tittar på Simpsons the Movie. Den är en trea: Bra men inte på något sätt brilljant. Jag tänker: "Att Jane Magnusson gav Simpsons the Movie en femma i DN tyder på att hon är kär. Den är mycket, men den är inte en femma. Ingenting blir så bra som när man är kär. Det är som att betygsätta mat när man är vrålhungrig - då smakar ju allt bra. Till och med grönärtsoppa."

Jag sitter i köket och äter frukost och lyssnar på Morgonpasset i P3. Precis som igår så hinner jag bara lyssna lite på programmet innan sommarlovsteatern drar igång. Jag stänger av radion för att jag hatar sommarlovsteatern. Den är femton fukking minuter. Jag tänker: "Att äta fukost och lyssna på radio brukar vara ett nöje. Men vad är dealen med all denna förbannade barnradio? På sommaren tar den tydligen över helt. Femton minuter av Dickie Harding får mig att leta efter kanyler med luftbubblor i. Dickie harding. Vad är det för namn på en sommarlovsteaterkaraktär btw? Hard Dick? Kanske är det så att de som gör den hatar sitt jobb?"

Sick mind. Tillfångatagen hjärna. Ska nu jobba. Skriva bok.

Mamma Andersson

Igår var jag, Yves och Jon på Moderna. Vi åt lunch och gick på Mamma Anderssons utställning. Den var intressant. Framförallt gillade jag några av titlarna på hennes tavlor. "Minnesluckorna öppnas alltid från söder". Brilljant! Jag visste inte att det var så, men nu när jag vet det kan jag inte förstå hur jag har kunnat leva utan att veta det.
En annan titel: "Vi arbetar alltid så nära varandra utan att veta om det".

Sen såg jag den döende dandyn för första gången. Den verkar handla om fag hags och bögar. Intressant. Dardels tavlor grep mig. "På besök hos excentrisk kvinna" var fantastisk. Bredvid mig på en divan satt en farmor och försökte förklara för en liten kille som åt sina snorkråkor vad en dandy var. En dandy festar mycket. Nästan varje dag sa tanten.

"Nur ein lied"

Igår när jag träffade schlagerbögen Peter Thai så berättade jag att jag var hemskt kär i en tysk schlagerstjärna som var med i Melodifestivalen under åttiotalet. Jag blev vänligt men korrekt tillrättavisad. Han var från Österrike. Tomas Forstner hette han. Och han var med 1989. Det betyder att jag var 14 när jag var kär i honom. 14 år och kär i en schlagersångare. Jag är nog en sån som blommar sent. Hehe

Här är han. Tomas. Någon som minns? En femte plats hamnade han på.

Things to do

Summering av vad som är kvar att göra med boken:
Erikafiores to do list:
* Skriv klart om "såna" och lägg in (antingen i inledningen eller i avslut).
* Hitta någon som gillar Judy Garland. Igår träffade jag Peter Thai och han tipsade om en kille som han trodde skulle vara jättebra, han hade gått samma kurs som honom. "Jocke Rindå heter han". Hahaha Älskar'n!
* Träffa Jocke. Hmmm ... jag smsar Stefan omedelbart.
* Sammanfattning till popkultkap
* Läsa klart boken som vad hon nu heter har skrivit. Forskaren. Tilly kanske?
* Cleara citat. En jäkla massa clearing.
* Avslutning till politiska kapitlet.
* Skriva några inledningar till de olika kapitlen.
* Skriva några avslutningar till de olika kapitlen.
* Få till en intervju med Shirley?
* Skriva en avslutning? Jag tänker att den ska avslutas på Pride.

Okej. Dags att börja beta av. Det är bara knappt tre veckor kvar av min så kallade ledighet.

Loolig

Faster fiore

Jajjamen. Sedan klockan 07:11 i morse är jag faster till en liten liten flicka. Det är flott! Hon är 50 cm lång, och väger 3540 gram. Jag har blivit gratulerad av en barista och av en konstig Italiensk man som inte sovit sen i fredags.
Det här är mitt nya liv nämligen. Eftersom att jag bor i ett dårhus så måste jag sitta på Vasastans restauranger och caféer för att kunna skriva. Det är konstiga människor som hänger på krogarna dagtid under sommaren måste jag säga.

Okej. Nu ska jag skriva lite mer. Jag håller på med ett politiskt kapitel. För närvarande skriver jag om när Grynet var på Pride.

I väntans tider

Jag sitter vid datorn. Som vanligt. Och borde skriva. Men det händer ju så mycket just nu. Yves är med pappa på sjukhuset för papi har fått ett gallstensanfall. Lilla papi mår jättedåligt.

Å i Huddinge vägrar min lilla brorsdotter att födas. Vattnet gick för över ett dygn sedan, men hon ligger kvar i mammas mage, och några värkar har inte dragit igång.

Inne i vardagsrummet bygger vi en bokhylla, som aldrig blir klar tror jag. Eller jo. Men det var ju det där med tålamod.

Köket är nytapetserat.

Jag har ungefär sjuhundra samtal jag borde ringa. Jag har ungefär tio texter som borde skrivas. Men istället sitter jag vid datorn. Och väntar.

Vår nya tapet i köket: